Jag vet att man inte ska prata ont om solen, men jag måste just nu få säga att jag är EXTREMT solkänslig. Jag bränner mej hur lätt som helst och jag får solsting ännu lättare. Fan, jag älskar ju solen och att det är varmt, men jag kan verkligen inte vara i solen just nu. Suck. Jag önskar verligen att jag var en av er som har hud med pigment och som får energi av solen.
Ojojoj. Idag har jag lekt TVspel, sen cyklat en bit in till stan för att ta karl&knut, som var bra, men jag gillar deras lyriska mer än de showiga koreografierna. Jag e ganska mycket show, men min absoluta favoritstilar är lyriskt och tung hiphop... haha, raka motsatser. Men de e nog bra för mej att ta lite såna här klasser, jag behöver lite släng och show. Iaf sen cyklade jag en bit hem och nu har jag dött lite hemma. Nu är jag trööööött!!
Imorgon ska jag och Alex åka till Tranis (tranholmen). Vi ska fira midsommar där tillsammans med mina gudföräldrar, mamma, mona, sen vet jag inte om det kommer så många fler... Vi sover där och har det mysigt i två nätter. Midsommar firas alltid på tranis. Det är ett riktigt typiskt midsommarfirande.
Jag har köpt ett läppglans från id i London som e helt otroligt. Buxomlips. Det håller jättelänge, har jättefina färger OCH något innehåll i läppglanset gör att dina läppar svullnar upp, det har plumping effekt. Det känns som att ha ett lite mesigare tigerbalsam på läpparna. Och jag älskar tigerbalsam.
Om sex och en halv timma sitter jag förmodligen och väntar i ett flygplan tillsammans med carola på att flyget ska lyfta från skavsta och flyga oss till london. Jag vet inte hur mkt internet vi kommer att hitta där och det blir rätt så ordentligt dyrt att mobilblogga, så vi får se vad som händer. Det kanske dyker upp något blogginlägg, kanske inte, men så fort jag kommer hem uppdaterar jag er med hela london resan. See yall soon.
Faaan oxo. Amy åkte ur project runway. Min favorit. Här kommer en liten hyllning till min favorit-project-runway-designer med min nya favoritlåt. En sommarplåga, jag avskydde den ibörjan, men nu älskar jag den, den växer verkligen på en... happiness med Alexis Jordan<3
Amy Sarabi - bästa designern på project runway, punkt.
fan vad kul. jag och carola från klassen ska åka till london och dansa, shoppa och dansa, dansa och dansa. Hiphop, street, house, commercial... åååhhh! fan vad jag längtar tisdagen den 7e juni åker vi. WOOHOO!! Carola snart åker vi!!!
Ååååh, vad jag har lust att bara åka till London i sommar och ta en massa roliga hiphop klasser. Det finns typ endast 2 st i sthlm, så vad ska man göra???... Jo, man åker till london. Åh, vad jag vill!! Jag behöver inspiration till tusen. Fy sjutton vad jag SKA dit.
Sååååå himla najs, jag fick en kortisonspruta av en läkare på cityakuten igår. Så himla bra, han sa: "jag ska predika lite sen, men jag vet ju att du kommer att dansa i helgen oavsett vad jag säger, så jag kan ju bara försöka göra det lite lättare för dej" VÄRLDENS BÄSTA DOKTOR. Han tittade o kände på min arm och hittade en punkt i axeln där jag hade som ondast, där fick jag en spruta med kortison i (som btw gjorde riktigt ont, och jag e galet spruträdd, så de va inte så kul). Det var även bedövning i sprutan så direkt efter kände jag ingenting alls i armen, jag trodde att det skulle bli sämre till idag, men det e fortfarande helt lugnt. Självklart gör det lite ont, men inte som igår. Jag e så glad, för nu är dte inget problem att dansa på föreställningarna i helgen. Och om något skulle hända med armen så äter jag iaf tokstarka voltaren oxo.
Igår va det ju eurovision, och vi är ju så stolta över Eric att han kom på tredje plats. Helt fantastiskt. Bästa placeringen sen vi vann 1999 med charlotte perrelli. Och jag e glad över att jag har en annan musiksmak än resten av landet och uppenbarligen världen.
Men ett land jag älskade var Ukraina, visst det var en ballad, men den fick mej på något sätt. Men en av de anledningar till att jag gillade den så mycket var konsten i bakgrunden som var utav sand, och som hon gjorde på scenen...
Nu känns det verkligen som om allt går åt skogen, (för att uttrycka det lite snällt). E så himla trött på ALLT, allt bara försvinner från mej, min arm min mobil, mitt självförtroende, ja ALLT. Fan , jag orkar inte må såhär. Har liksom ingen energi till något jag tycker är kul. AHHHHHH! Nya tag, NU!!!!!
Man har ju hört mycket att det kan vara farligt nu att elda och att valborgs eldarna kanske inte får tändas i år, men nu har jag gått in på SMHI:s hemsida och sett att stockholm inte ligger inom riskzonen för gräsbrand. Vilket betyder att det kommer att eldas ikväll. Här kan ni läsa om dagens gräsbrandsrisk:
Åh, fy fan va värdelös man känner sej när man inte kan få något förutom dans att funka. Alla jävla människor hittar jobb, sommarjobb och klarar sej på något sätt, men själv så kan man ingenting. Jag har inte ett sommarjobb i sommar och varenda jobb man söker får man nej tillbaka. Jag känner mej så himla liten och obetydlig när jag inte kan göra någonting annat än dans.
AAAAaaah! Jag älskar programmet. Och vilken säsong det är! Det är heeeelt sjukt bra designers. De e galet grymma.
Några klänningar från säsong 7:
Här är det sjukt grymma designer teamet:
Christiane King, Jonathan Peters, Janeanni Marie Ceccanti, Ben Chmura, Maya Luz, Pamela Ptak, Jay Nicolas Sario, Jesse LeNoire, Mila Hermanovski, Jesus Estrada, Ping Wu, Emilio Sosa, Anna Lynett, Seth Aaron, Anthony Williams och Amy Sarabi
I fredags såg jag, mamma och hennes tidigare arbetskompis Karin (som oxo är henrik dorsins mamma) Sugar, I hetaste laget. Jag kom dit med hyfsat låga förväntningar, jag hade hört både ris o ros, men enligt mej var den verkligen värd rosor. Jag gillade den jättemycket. Det var verkligen en tvättäkta musikal med mycket humor. Henrik var svinbra. Verkligen värd att se om man gillar musikal.
Jag har undrat över en grej länge, ska man säga prosit till främlingar? Jag har nu varit med om flera gånger den senaste veckan att folk nyser på tunnelbanan, (jag antar att det kanske har med pollen att göra), men ska man säga prosit? Jag vet att jag absolut skulle tycka om ifall jag nös och någon sa prosit till mej, men vad tycker ni? Är det jättekonstigt?
Den här frågan skulle jag ju absolut inte kunna lägga upp utan denna fantastiska panda...
I fredags var vi några från klassen på teater giljotin och såg en minst sagt speciell föreställning som hette Bli en dåre. Så fort man klev in genom dörren till teatern så började föreställningen. Vi satt i ett väntrum och väntade, tillslut blev vi mottagna, alla på olika sätt, vissa blev anhöriga och andra läkare eller psyksjuka. Jag blev anhörig och så följde föreställningen på olika sätt. Vi var på ett dårhus och fick ta del utav olika upplevelser som kan hända där. Vi fick prata med dem, äta med dem, leka med dem och mycket annat. Det var en väldigt häftig upplevelse. Jag gillade helheten, men (och det är ett ganska stort men) jag tycker inte att de kunde leva upp till de stora förväntningarna som de skapade. Jag har mycket delade meningar om föreställningen. Det fanns mycket som var dåligt, men också väldigt mycket som var bra. Det var en kille som enligt mej var bland de bästa skådespelarna jag har sett (Bilden i mitten, han med gitarr och längst ner). Helt sjukt bra. Vi följde med honom in i ett rum där han berättade om hans skilsmässa med hans fru och jag blev helt rörd utav hans känslor och sättet han berättade det på. Jag kan fortfarande inte förstå att det faktiskt var en skådespelare och inte en verklig händelse.
Bli en dåre spelas hela helgen, det är en 48 timmars teater. Alltså har jag egentligen inte sett hela pjäsen. Man kunde sova där och se hela föreställningen som pågäick mellan fredag-söndag.
Det var en tokcool idé som fungerade ibland och ibland inte. Men idén var ju riktigt bra, det skapade mycket spänning och stämning.